Moralfjant skriver om respekt för oliktänkande.
Hon konstaterar att hon aldrig kommer att respektera ”en person som uttrycker starkt rasistiska, sexistiska, homofobiska, fascistiska eller andra skadliga värderingar”. Ändå länkar hon Fanny Åström i sin blogroll, som uttalat sig både rasistiskt, sexistiskt och fascistiskt. (Andra skadliga värderingar har hon också — men eftersom inga specificeras skulle det ta för lång tid att göra en översikt.)
Hon säger att det är ”jävligt lätt för en privilegierad person” att inte tycka att det är ”så jävla viktigt vilka åsikter som sprids eller vilken politik folk för”. En rimligare orsak till att många vädjar till respekt oavsett åsikter, är att diskussioner inte vinner något på öppen fientlighet. Diskussioner är en kamp mellan idéer, inte en kamp mellan människor. Den senare kampen börjar först när man, som Fanny skriver, tar upp den hoppingivande pistolen och riktar den mot oliktänkande.
Pingback: Hängiven feminist och genusförespråkare söker nytt jobb! | WTF?
Hon beskriver ju sig som sjukt vänster i sin profil vilket förmodligen är detsamma som kommunist.
Vi vet ju alla hur mycket tolerans kommunisterna visade de med avvikande åsikter från den sanna läran.I bästa fall en tripp till Sibirien på några år och i sämsta fall ett nackskott.
Så vem är förvånad när hon säger att hon inte rspekterar någon med andra åsikter än hon själv ?
Jag får mest vibbar från den kinesiska revolutionen, ungkommunister, 4 Juni rörelsen eller ”låt tusen blommor blomma” eller vad skiten nu hette 66-76 tror jag det var. Kinesiska snorungar som sprang runt på gatorna i Peking och trakasserade folk med tvivelaktigt tyckande och under Maos, Gudruns, belåtna överseende och gillande. Allt som hänt inte bara kan utan kommer hända igen om vi inte lär oss från historien.