God Ton och konstruktiv retorik

Lady Dahmer skriver om God Ton och härskartekniker.

Hon säger att hon ibland stöter på folk ”som verkar totalt oberörda, som behåller lugnet i alla situationer och diskussioner”, och att hon ”litar inte på dem överhuvudtaget”, som om de inte diskuterar ärligt. Min position i den här frågan är att känsloutbrott sällan tillför en diskussion något, och ofta fungerar rent kontraproduktivt. I och för sig har jag lärt mig att inte bli emotionellt upprörd varje gång någon har fel på internet. Men visst händer det. Ibland vill även jag fråga vad som är FEL I HUVUDET på ”dig”, och skrika HOPPAS DU TRILLAR FRAMFÖR EN BUSS genom springan där diskussionen snabbt slår igen. Men till vilken nytta? Jag tror inte att ärlighet förutsätter att vi alltid uttrycker allt vi tänker och känner.

Men även jag stör mig på ständigt medlande och diplomatisk retorik. Ni vet, de där som bara vill att vi skall sluta tänka olika och hålla sams. Erkänna att det alltid finns en poäng, vare sig vi ser en eller ej. Det är inget för mig. Samtidigt finns en tredje väg mellan Skylla och Karybdis som leder oss någon annanstans. Till exempel till Christopher Hitchens. Har ni sett hans hitchslaps? Det är möjligt att uttrycka både starkt avståndstagande och eftertryckligt fördömande, utan att vare sig höja rösten eller uttrycka emotionell aggressivitet. Attityder kan göra oss mer eller mindre vänligt inställda eller öppna för utbyte. Men det är i allmänhet vad som faktiskt sägs i sak som fäller det slutgiltiga avgörandet.

Hon tror att många använder sitt lugn som ”strategi och verktyg för att härska över eller provocera sina motståndare”. Det är kanske rimligt, men i så fall på samma sätt som det är en härskarteknik att inte använda personangrepp eller bete sig allmänt kräkigt om oppositionen gör det. Om man framstår som ”aggressiv, oresonlig eller hatisk” i en diskussion, för att motparten inte höjer rösten eller uttrycker sig förbannat, är det kanske först och främst ens eget problem? Hon säger att det här är en ”klassisk och välbeprövad metod för att trycka ner och tysta kvinnor”, och jag tycker att det är ett trist synsätt. Som om män vore det lugna och oberörda könet, och kvinnor det gapiga och ilskna könet.

7 reaktioner på ”God Ton och konstruktiv retorik

  1. Att inte kalla varandra för okvädesord är en patriarkal härskarteknik som män använder för att förtrycka kvinnor? Märker fler och fler feminister som tar inspiration från Jämställdhetsfeministern tycker jag ^^

  2. Tror som vissa andra att man gör bäst i att hålla sig från så kallade ”high conflict people”. Med dem är det mest bara ”damned if you do damned if you don’t”

    ”Since HCPs can’t see the connection between their own behavior and their problems, their difficult behavior continues and their conflicts grow.”

  3. Vadå ”lita på” och ”diskutera ärligt”? Fullständigt irrelevant i en diskussion. Mitt förslag är att man lyssnar på de argument som framförs oavsett hur de framförs samt bemöter dem på ett lugnt och adekvat sätt. Vilket man i regel klarar om man är någotsånär påläst i ämnet som diskuteras. Det är ingen härskarteknik utan det är så en mogen och rutinerad debattör beter sig. Och sen har LD aldrig vunnit någon debatt genom att hålla sig lugn. Kan jag inte tänka mig. Låter mest som ett skämt.

  4. Det jag har svårt att förstå är hur man får ihop logiken.

    Om en anonym manlig kommentator lackar ur och börjar kalla kända feminister för könsord, så är han en näthatare som bör outas i Expressen.

    Om en känd feminist lackar ur och börjar sprida könsord omkring sig, och en man lugnt tar skiten, så är han en fuling som kör med härskartekniker.

    Det påminner mig lite om det goda våldet: när extremvänsterns stormtrupper ger sig på Karl XII-demonstrationerna i Lund med gatstenar så är det ett fint försök att hålla slemma nassar borta från våra gator. Trots att det fanns gott om pensionärer i det tåget. När nu extremhögerns stormtrupper ger sig på ett demonstrationståg så är det däremot riktigt ondskefullt.

    Den logik jag kan utläsa är: vi är goda och kan därmed göra som vi vill, men ni är onda och skall hålla er på mattan. Ändamålen helgar medlen.

    Eller är det någon som hittar några vettigare skäl till varför vissa får skälla men andra inte?

  5. ”Som om män vore det lugna och oberörda könet, och kvinnor det gapiga och ilskna könet.”

    Ja, var det inte en av grunmålen med den klassiska feminismen att visa att kvinnor faktiskt kunde vara logiska, och inte (till exempel) fick hjärnskador av högre utbildning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s