Skönhet är ett mänskligt behov

Moralfjant skriver om skönhetsideal.

Hon önskar att det ”liksom inte var laddat att känna sig ful eller säga att andra var fula”. Det kan jag hålla med om på en rent empatisk nivå, d.v.s. att det vore bra om man kunde slippa ta illa vid sig av den typen av kommentarer. Det finns säkert också enskilda personer som kan det, men i största allmänhet tror jag inte det vore möjligt. Det tycks förutsätta en grundläggande förändring i människans beteende, eftersom hon genom hela kulturhistorien värderat skönhet. Se t.ex. hur egyptiska kungar och drottningar avbildades — ständigt unga, vackra, vältränade och vid god hälsa. Förmågan att uppfatta skönhet är medfödd.

Hon håller inte med om idén att ”alla människor är vackra” för att den innebär att ”det är viktigt att vara vacker” och ”oacceptabelt att vara ful”. Det är ett logiskt hopp jag inte förstår. Att alla är vackra, innebär väl inte att det vore oacceptabelt att vara ful — bara att ingen är ful. Däremot instämmer jag i att premissen saknar trovärdighet. Att alla är vackra (i betydelsen visuellt vackra) är en sympatisk tanke, men den stämmer illa överens med hur vi faktiskt tenderar att uppleva vår omgivning. Och det handlar just om en automatiserad upplevelse — inte om att behandla personer illa.

Hon är trött på folk ”som säger åt kvinnor att ba sluta bry sig om utseende”. Jag lägger mig inte i vad kvinnor bryr sig om och inte. Normer är dock en ofrånkomlig synergieffekt av att leva i ett samhälle med miljontals invånare. Det inkluderar normer kring skönhet, som existerat i tusentals år innan både media och kapitalism var påtänka som fenomen.

Hon säger att vi måste ”försöka hitta en väg ut ur skiten”. Det håller jag absolut inte med om, ifall vi talar om skönhet i största allmänhet. Skönhet är ett grundläggande mänskligt behov. Vi behöver uppleva skönhet för att må bra. Det är en övertygelse som i princip alltid varit gällande fram till 1900-talet, och som åter börjar vinna kraft via röster som t.ex. Alain de Botton. Vår olycka över att vara fula, eller över att betraktas som fula, innebär inte att det är upplevelsen av skönhet som är problemet. Problemet består i en kombination av hur vi behandlar våra medmänniskor, och hur mottagliga vi är för andras behandling.

4 reaktioner på ”Skönhet är ett mänskligt behov

  1. Jag som fått lära mig att skönhet ligger i betraktarens öga – dvs högst personligt men också påverkbart socialt/normativt.

    Ska vi ta avstånd från begreppet helt och hållet eller anamma det och styra det dit vi vill (kollektivt och/eller individuellt)?

    Jag är för skönhet – vem är emot?

  2. Fler normativt fula människor i media skulle lösa problemet! Problemet är att vi inte kvoterar in alla typer av människor i Media. Det verkar bara finnas plats för ”vackra människor” i patriarkatet. När ska vi vakna upp?

    ”Vackra människor” är en social konstruktion, skulle inte patriarkatets smala vältränade och symmetriska människor finas så skulle såklart vad som ansågs vara attraktivt vara något annat vilket bevisar att det är en påhittad konstruktion. Varför inte ändra den så att allaanses vackra oavsett attribut? Skillnader skapar orättvisor och varför vill vi uppmuntra det?

  3. ”Vår olycka över att vara fula, eller över att betraktas som fula, innebär inte att det är upplevelsen av skönhet som är problemet. Problemet består i en kombination av hur vi behandlar våra medmänniskor, och hur mottagliga vi är för andras behandling.”

    Det här tycker jag var bra. Sen skulle jag vilja utveckla det hela till att det också handlar väldigt mycket om sådant som självförtroende, självkänsla och medvetenhet om kulturen, struktur och normer kring skönhetsideal. Jag kan tycka att en ursprungsaustralier som målat och smyckat sig och som stolt visar opp sig och som utstrålar vitalitet och friskhet också är en fantastiskt vacker människa. Vad säger du Tenebrism? Varför kan jag känna så när dessa människor, Aboriginals, förmodligen är så långt från det västerländska skönhetsidealet man kan komma. Mitt eget svar på frågan är att skönheten i det här fallet kommer ur en harmoni mellan stolt,stark och frisk individ och en förtryckt och alienerad kulturyttring. Eller det finns en universell upplevelse av skönhet för allt som lever friskt och funktionsdugligt i harmoni med sin kultur. Och kanske speciellt då om kulturen i sig är förtryckt och man vet att kulturbärarna är ett förtryckt folk.

  4. Den unga kvinnans åsikter är väldigt förutsägbara även om hon definierar sig själv som radikal. Alla feminister, radikala eller ej, återkommer alltid till samma argument:

    – Förnekelse av biologin, d v s mänskliga drifter och instinkter.
    – Förnekelsen av kvinnligt ansvar.

    Vilket leder till samma slutsatser varje gång:

    – Könet är en social konstruktion.
    – All skuld projiceras på männen.

    I det här fallet så menar feministen att kvinnors fåfänga inte är kvinnors ansvar utan männens. Det är männen (patriarkatet) som är skyldiga till kvinnors utseendehets. Kvinnorna bär inget ansvar för den. Som sagt, ett väldigt förutsägbart argument och definitivt ingenting att ta på allvar.

Lämna ett svar till Jan Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s