En strid ström av skit

Jag har skrivit praktikrapport och rest utomlands över några dagar. När jag återvänder hit en vecka senare känns det som att jag helt tappat lusten att blogga.

Ni såg säkert första avsnittet av Belinda Olssons Fittstim härom dagen. Ett småmysigt och beskedligt program. Jag hade inte kunnat bli upprörd över det, oavsett vilken åsikt jag hade haft i sakfrågorna. Förmodligen gillade jag Martin Ingvar mest. Inte honom personligen, utan att han över huvud taget tillfrågades. Det finns ett utbrett vetenskapsförakt inom den feministiska rörelsen, och att fråga Ingvar innebar att ta steget att göra en faktakoll av teori mot empirisk forskning. Och precis som Belinda fick veta, finns det fler biologiska skillnader mellan könen än ”längden på urinröret”.

Däremot vet jag inte om ni följde hashtagen #fittstim på Twitter den kvällen. Jag gjorde det, och mötte ett kollektivt raseri, i en storleksordning jag tidigare bara sett bland fotbollshuliganer. Folk vägrade titta, eller blev arga och stängde av. Det ritades karikatyrer; en föreställer Belinda som kramar en man och samtidigt pruttar på den feministiska rörelsen. Man förklarade vilken förrädare hon är som förminskar och pissar på den feministiska kampen. Att hon som har vit hudfärg och medelklassbakgrund borde hålla käft. Hade Belinda varit man, hade vi också hört vilket äckligt gubbkräk hon är och att hon borde dödas. Nej, det hörde vi faktiskt, för Belinda bode ju knivhuggas enligt en kommentar på Lady Dahmers blogg.

En av Belindas ambitioner med programmet lär vara att belysa de aspekter som folk ser utifrån, när de först kommer i kontakt med den feministiska rörelsen. Det stämmer att det sällan är lönefrågor som präglar debatterna på internet. Men jag vet inte om det är hendagis eller toplessprotester heller. Om jag försöker diskutera feminism med feminister på nätet, möter jag i regel snarare sådant här. Aggressiv kampretorik. Hur skönt det känns att krossa mäns självkänsla. Att män bör hängas i rep, huggas ner med machete eller avrättas av staten — eller i varje fall att man måste visa acceptans för att vissa kvinnor drömmer om globalt folkmord. Att som man inte hålla med till punkt och pricka, innebär att man är ett kvinnohatande jävla gubbkräk som vägrar sluta förtrycka sin omgivning och förmodligen bör dödas.

Med Stalin som Gud, tänker jag lite flyktigt och undrar om några av dem läst den. Det mest intressanta med Fittstim (tvprogrammet) är inte vad det innehåller, utan hur det tas emot. För ovanlighetens skull får en kvinna ta emot samma slags verbala käftsmällar och hotelser som män — åtminstone män som är oeniga med postmodernistisk epistemologi. Jag har sett HAX föreläsa några gånger om sitt arbete i EU-parlamentet. Minns hur han gestikulerar med armarna över huvudet och beskriver det som ”en strid ström av skit”. Jag kunde beskriva den feministiska debatten på samma sätt, och för all del alla andra identitetspolitiska inriktningar. Men det är nog bara på Flashbacks forum för nationalsocialism jag möter samma närhet till hatretorik och mordhot.

Tappat lusten, alltså. Det finns en feminism jag stödjer och som jag tycker är vettig. En feminism som inte dömer människor utifrån medfödda egenskaper, som lyssnar till empirisk forskning, och vars förespråkare aldrig tänker att även de mest harmlösa kritiker bör huggas ner. En feminism som förespråkas av t.ex. Sakine Madon och Petra Östergren. En feminism som inte är en strid ström av skit. Men det är sällan den feminismen som får sätta tonen i debatten. Inte på nätet, där de flesta debatter idag sker. Det är inte ens feminism, enligt en del mer radikala feminister, som snarare betraktar detta som ett borgerligt patriarkalt förtryckarprojekt. Frågan är om det är intressant och givande att delta i en sådan debatt. För mig, alltså. Det är lätt att dras in i infekterade debatter och skapa ett lojalt följe, men det motiverar inte mig så mycket. Jag vill känna att det ger mig något i sak.

Fanny skrev idag att ”istället för att läxa upp feminister om vad de borde göra för att slippa fördomar”, borde man ”läxa upp de som går omkring och sprider dessa fördomar”. Jag håller med om att det finns många fördomar, och att man bör vara oerhört försiktig när man generaliserar människors beteenden. Men de flesta fördomar och nidbilder bekräftas av Fanny, Lady Dahmer, Jaylazkar och de andra aktiva bloggarna i samma sfär. Det är lite som när män som grupp anklagas för att våldta, när det i själva verket är bråkdelen av en procent av alla män som begått våldtäkt. Det är bara bråkdelen av en procent av alla feminister som motsvarar fördomarna om hur feminister ”är”, men de blir ofta tongivande ändå. En fruktkorg bedöms sällan efter dess sju färska äpplen, utan efter det åttonde ruttna.

Jag gillar Belinda. Det jag gillar allra mest, och som den feministiska debatten tycks vara i allra störst behov av, är försöket att närma sig oppositionen för att främja gemensam förståelse. Nej, inte nödvändigtvis medhåll, men att sätta sig ner under ordnade former och föra ett civiliserat samtal med oliktänkande. Inse att de flesta inte alls är kvinnohatande kräk som vill våldta och härska, och som förmodligen aldrig skulle säga sådant om kvinnor som sägs om män ovan. Inse att våra olikheter i sak ofta påminner mer om olikheten mellan socialdemokrater och moderater, än mellan Voldemort och eleverna på Hogwarts. Vi har olika ideologiska perspektiv och använder olika begrepp, men har ofta liknande målsättningar. Olikheter existerar och är ibland stora, men det är inte en episk kamp mellan De Goda och De Onda.

Om det varit det, vet jag på vilken sida de som vill knivhugga och hänga kritiska röster hör hemma.

54 reaktioner på ”En strid ström av skit

  1. Alltså allvarligt. Den där jävla professorn gav ju fan ingen biologisk förklaring. Han sa bara att pojkar mogna senare och missgynnas för det. Jaha? VAD ÄR FÖRKLARINGEN? Jag satt förväntansfull och tänkte att jag kunde få höra någon biologisk skillnad mellan könen förutom det rent visuella men icke. Han sa bara något folk säger – utan en vidare förklaring eller förankring i biologin. Suck.

    • Jag läser din blogg för få fler synvinklar (feminist från början…) men jag håller verkligen inte med om att programmet var av större värde. Tvärtom tycker jag programmet var otroligt dåligt och ytligt. Om det är så antifeminister ser feminism så har vi stora problem. Jag blir lika irriterad varje gång ”hen” tas upp. Att folk ens orkar debattera ett ords vara eller icke vara är fånigt. Jag tycker det är ett fantastiskt ord för jag kan kalla djur jag inte vet könen på för ”hen” för det känns fel att kalla levande väsen för ”den”. Jag tilltalar ändå ingen för hen såvida jag inte talar om en fiktiv person (vars kön är irrelevant). Faktum är att första gången jag fick höra talas om ”hen” var det i samband med hundar, och inte feminism.

      • Hen är ett politiskt laddat ord, det är därför det möter motstånd. Nya ord dyker upp hela tiden utan att diskuteras överhuvudtaget men de kommer då inte från en politisk falang som större delen av svenska folket inte har sympatier med (extremvänstern).
        Om du är intresserad av hur människor skapas (ur ett biologiskt/strukturellt perspektiv) rekommenderar jag boken:
        http://www.amazon.com/Blank-Slate-Modern-Denial-Nature-ebook/dp/B000QCTNIM/ref=sr_1_4?ie=UTF8&qid=1390120688&sr=8-4&keywords=pinker

        Efter att ha läst den så har jag en stor aversion mot postmodernistiskt nonsens. Den inger också ett stort hopp då man ser att föräldrar och den tidigare generationen (genusideer i skolan och annat) inte kommer påverka individerna märkbart.

      • Rebecka. Det finns inga signifikanta löneskillnader mellan män och kvinnor i Sverige pga kön. Alla löneskillnader som existerar kan tillskrivas andra faktorer, tex att kvinnors löneutveckling avstannar när de är mammalediga och/eller gravidlediga. Män är också i högre grad karriäristiska. Kvinnor väljer också oftare yrken som faller under den offentliga sektorn som har en allmänt lägre lönenivå än den privata sektorn (om feminister på allvar skulle vilja ha generellt höjda löner skulle de vara för privatiseringar av den offentliga sektorn). Samtliga dessa val beror på att individer gör livsval som påverkar deras ekonomiska utfall. Det har alltså inget att göra med att män får en högre lön för samma arbete och vice versa. Man kan visserligen diskutera varför kvinnor i högre mån söker sig till omvårdnadsyrken i den offentliga sektorn, men det är i så fall en helt annan diskussion.

        Vi har i allra högsta grad lika lön för lika arbete i dag. Eller åtminstone lika lön för lika produktivitet och meriter.

    • Jag håller med om att det f.ö. var ett avsnoppat inslag, men jag hade inga förväntningar så varje halmstrå är taget. Ingvar borde ha fått tid att gå in på vilka olika skillnader som finns. Men han konstaterade åtminstone 1) att biologiska skillnader existerar, och 2) att han snarare var rädd för att förnekandet av dem kunde användas för att legitimera förtryck än omvänt. Det vore, som jag ser det, ett stort framsteg i debatten om vi bara kunde medge så mycket. En ideologi som delvis bygger på ovetenskapliga idéer om hur människan fungerar blir svag.

      • Håller med, i Sverige är det mer elle mindre ett under att något sådant ens nämns, att vi skulle få se ett program liknande Hjernevask där de biologiska skillnaderna undersöks närmre är att inte att förvänta sig från svensk riksmedia i allmänhet och svensk public service i synnerhet.

      • Fast problemet med professorn var ju att han inte gav några förklaringar. Om du påstå något måste du kunna förklara påståendet. Kanske han kan, kanske inte. Det framgick hur som helst inte av programmet. Det var bara en massa påståenden utan några biologiska förklaringar. Oerhört frustrerande.

        Sen är frågan om de könsskillnader som finns har någon betydelse i debatten? Ska lönen variera beroende på ev. könsskillnader? Ska män inte ta sin papparoll? Eller i vilken fråga spelar ev. olikhet roll?

        Sen sa ju professorn ironiskt nog själv att det skiljer mer mellan individer än kön. Så var är då könsskillnaderna?

      • I ett samhällsdebattsprogram intervjuar man oftast auktoriteter inom olika fält utan att öppna upp för djupare förklaringar till slutsatserna. Visst hade det varit ett intressant inlägg, men jag har också förståelse för att man inte fördjupade sig i neurobiologiska mekanismer. Det kunde vara något som t.ex. Vetenskapens värld gärna fick ägna ett program åt.

        Jag borde kanske läsa in mig på ämnet igen. Har läst mycket om detta i bl.a. Desmond Morris böcker, men det är 6-7 år sedan nu.

  2. Såvitt jag vet så har Belinda arbetarklassbakgrund. Inte den obligatoriska medelklassbakgrunden. Hon har också skrivit i Aftonbladet och programlett Debatt. Två medier lätt föraktade av medelklassen. Hon är också uppväxt i Göteborg, inte i Stockholm. En väldig skillnad! Det är nog därför hon är mer lyssnande och inte lika kategorisk i sina uttalanden. Inte folkföraktande som den liberala eliten ofta är.

  3. Pingback: Feminist på hugget | WTF?

  4. Tenebrism, du har en förmåga att uttrycka dig i skrift som inte alla har. Du har (mycket på grund av det) fått en stor skara följare på ganska kort tid. Att belysa nonsenset från tredje vågens feminister är viktigt och du gör det som sagt bra. Skulle bli glad om du fortsatte med detta i någon form på denna blogg!

  5. Har precis upptäckt din blogg. Tycker den är väldigt bra. Du argumenterar på ett ödmjukt och resonerande sätt. Tror det är bästa sättet att bemöta den aggressiva feminismen vi ser allt mer av i dag. Det är bara med lugn logik och vetenskapliga argument som man kan vinna över feminismens känslomässiga vredesutbrott. Om man istället försöker bemöta dem på deras egen låga nivå kommer man aldrig ha en chans.

  6. ”Jag gillar Belinda. Det jag gillar allra mest, och som den feministiska debatten tycks vara i allra störst behov av, är försöket att närma sig oppositionen för att främja gemensam förståelse. Nej, inte nödvändigtvis medhåll, men att sätta sig ner under ordnade former och föra ett civiliserat samtal med oliktänkande.”

    Absolut. Feminism är inget könskrig. Feminism är politik. Det fanns en tid för demonstrationer, aktioner och aggressivt utåtagerande. Suffragett-tiden. För att få upp sina angelägna sakfrågor på den politiska dagordningen överhuvudtaget. Men det var då. Nu är nu. Idag har vi inarbetade demokratiska kanaler att få fram våra frågor på. Detta är inget problem längre. Problemet är, som Belinda belyser, att vi inte har mejslat fram några tydliga politiska sakfrågor att driva och få gehör för i de demokratiska kanaler som våra föregångare skaffat åt oss. En sån skulle kunna vara kamp för samtyckeslag istället för nuvarande våldtäktslag. Men då duger inte att bara gå runt och bröla om ”patriarkatet” samt bete sig i övrigt som ej anpassade för demokratiska samtal i möblerade rum. Kommer det en samtyckeslag i närtid så beror det inte på något radikalfeministiskt grundarbete utan på mer liberala feministiska krafter i förslagsvis folkpartiet.

  7. Fortsätt skriv T.
    Programmet var mkt svajig och får beröm bara för att det äntligen tas upp ett ifrågasättande.
    Debatten efteråt visar hur illa det är ställt. Vilket vi alla som läst Twitter och blogg senaste redan visste.

    Hur en samtyckeslag skulle fungera övergår mitt förstånd. Det blir ju två skyldiga om inte samtycke skett.

  8. Det verkar för övrigt vara övervägande män som kommenterar och hyllar din blogg. Kan tycka det är problematiskt att vi delar upp oss på detta sätt.

    Jag blir lika provocerad av män som skriver nedlåtande kommentarer på din blogg som jag blir provocerad av kvinnor som skriver nedlåtande kommentarer om män i andra bloggar. Sanningen är att både din blogg och bloggarna du kommenterar är extrema fast på olika sätt.

    • *Jag blir provocerad av män som skriver nedlåtande kommentarer om kvinnor på din blogg likaväl som jag blir provocerad av kvinnor som skriver nedlåtande kommentarer om män i andra bloggar.

      • Eh ja? Kommentarerna i Lady Dahmers blogg må vara aggressivt framförda ibland – men det är för att de vet att det är tillåtet. Det betyder dock inte att det finns kommentarer här som likt i hennes eller andras bloggar kan uppfattas som nedlåtande – oavsett om du är aggressiv eller använder god ton. En nedlåtande kommentar är nedlåtande oavsett hur du väljer att framföra den.

      • Sant, lite mordhot, rasism och grafiska beskrivningar om hur folk ska misshandlas är okej så länge det inte är nedlåtande.

      • 1. Hur vet du att det är flest manliga läsare här?
        2. Jag har jobbat drygt tio år inom det offentliga och 1 år i den privata sektorn. 10 000 högre lön i den privata men det är verkligen inte värt de extra pengarna för kraven och ansvaret är så fruktansvärt mkt högre samt att man är aldrig riktigt ledig. Jag känner mig lågavlönad nu, Det gjorde jag aldrig innan för vårdjobben jag haft tidigare var betydligt mindre påfrestande och mest mysigt. Kvinnor i vården som gnäller om hur tungt det är och hur dålig lön de har vet fasen inte hur bra de har det.

      • Så det är ok att var aggresiv och hata män och önska att dom dör för att de framförs på en blogg som tillåter det ? Att var nedlåtande är måhända inte snyggt men att jämföra det med någon som själv skriver att hon hatar män och inte tar bort kommentarer som säger samma sak är ju helt sjukt enligt min åsikt.
        På denna bloggen tillåter dessutom bloggägaren kvinnor och män med avvikande åsikter komma till tals vilket Fanny och Lady D aldrig gör. Då blir du tokblockad direkt.
        Med andra ord tycker jag att du förolämpar Tenebrism genom att ens tänka tanken att jämföra hans blogg med hatare som Lady D,Fanny Å m.fl.

      • Muertosan: Var har jag skrivit att Lady Dahmer är ett praktexempel? Jag skriver ju att jag ser problem i båda bloggarna. Jag kan inte se att jag försvarar Lady Dahmer, men jag kan tycka att hennes kommentarsfält inte är så mycket värre än detta. Sen ja, denna blogg känns inte direkt riktad till kvinnor.

      • Sandra: Jag går efter namnen. Vad det gäller jobb. Du menar att jobben inom offentliga sektorn inte är slitsam? Va? Va? Va? Jag kan tala om för dig (som själv jobbat i vården) att det beror på vilket privat vårdföretag du jobbar för. Tvärtom kan det i vissa fall fungera bättre i privata vårdföretag än i t.ex. kommunala. På kommunala är mycket styrt och du har inte så mycket att säga till om som medarbetare. Kanske även så i stora privata vårdföretag. I mindre vårdföretag är det dock betydligt lättare att göra sin röst hörd. Då fick jag till och med 110 kr/tim hos det mindre privata vårdföretaget medan jag fick 107 kr/tim hos det större privata vårdföretaget. Småsiffror, men ändå komiskt. Detta är dock privata sektorn. Hur som helst är min upplevelse att det inte är bättre arbetsvillkor i offentliga sektorn. Tvärtom är det slitsamt. Privata sektorn varierar dock rejält eftersom alla vårdföretag är unika.

      • Pelle2: Jag läser knappt Fannys blogg så tänker inte kommentera henne. Sen var skriver Lady Dahmer uttryckligen att hon hatar män? Du vet att hon är gift va? Sen visst kan hon ibland skriva saker som kanske kan tolkas som hon ogillar män men oftast misstolkas det. Hon ger dock uttryck för sina känslor, när hon blir upprörd och arg. Det är ganska mänskligt. Men istället för gissa vad ni reagera på kan ni väl länka dessa inlägg hon gjort där hon skulle påstå att hon hatar män. För den bilden har inte riktigt jag. Hur bloggarna redigera kommentarsfältet vet jag egentligen inte. Mina kommentarer har hur som helst alltid kommit fram, även när jag varit kritisk. Kanske jag inte skriva onödigheter för provocera henne?

      • Rebecka, om du har synpunkter på att någon skriver nedlåtande kommentarer om kvinnor, så kan du väl besvara den personen direkt, istället för att ge dig på bloggägaren med svepande och vagt specificerade anklagelser?

      • Rebecka: Varför känns inte den här bloggen riktad till kvinnor? Är det för att många närmar sig feminismen som en identitetspolitisk rörelse? Jag riktar mig i alla fall inte till någon särskild målgrupp över huvud taget, utöver de som har ett intresse över de ämnen och frågor som bloggen tar upp (och som bör vara relevanta för både män och kvinnor).

      • Jag kan erkänna att jag förmodligen mera tänkte på Fanny Å än Lady D när det handlar om att hata män men jag kan inte påstå att jag har sett Lady D skriva särskilt mycket positivt om män och manlighet i något sammanhang.Snarare tvärtom.
        Här är ett exempel på Fanny Å,s retorik

        Du säger att du inte vill prata om Fanny Å,s blogg. Varför inte då ? Du jämför denna blogg
        med extremfeministiska bloggar och då måste du erkänna att Fanny Å, som har en av de mera kända bloggarna, är ett relevant exempel. Eller är hennes flagranta manshat för mycket till och med för dig ?
        Tycker också att du borde kunna förklara hur du kan jämföra direkt hat med nedsättande kommentarer eftersom du faktiskt gör det ?
        Du försöker också bortförklara den hårda tonen som finns i kommentarsfälten på extremfeministiska bloggar med att de är upprörda och att det är mänskligt. Skulle du tycka att det är ok om jag skriver att jag hatar alla kvinnor pg.a att jag är upprörd ? Skulle inte tro det.

        Dessutom kritiserar extremfeminister män som grupp helt baserat på vårt kön. Något som vi inte kan välja bort.Ett sådant beteende hade i andra sammanhang kallats för rasism.

        Vi å andra sidan kritiserar ideologin extremfeminism och du kan som person välja om du vill stötta en ideologi eller ej och det är en väldig skillnad.

        Avslutningsvis håller jag med dom som skriver att kommentarerna i denna blogg aldrig så vitt jag vet har gått över gränsen till det rimliga. Motbevisa mig om du har något som säger emot detta.

    • Jag lägger ingen större vikt vid debattdeltagares könstillhörighet. Det brukar vara övervägande män här, och en mer jämn könsfördelning på Twitter.

      Att bli provocerad är okej. Även jag blir provocerad ibland, men jag låter det mesta stå kvar. Det händer att jag modererar om jag upplever något som direkt aggressivt eller hotfullt. Men när t.ex. Jan E säger att Lady Dahmer är obehaglig ovan tar jag det med en smula ironisk humor, med tanke på att ”obehaglig” är det ord LD själv alltid använder för att beskriva den här bloggen.

      Visst är bloggarna extrema, men jag tycker att skillnaden är ganska väsentlig. Den här bloggen är extremt angelägen om att idéer om människan och omvärlden bör förankras i aktuell forskning, om att se feminism som en idéströmning snarare än en kamp, eller om att sexism och rasism inte är okej bara för att det riktas mot grupper man betraktar som privilegierade. Deras extremism har desto mer att göra med hatretorik, att blockera demonstrationer, drömma om blodig revolution och en sporadisk önskan att slakta meningsmotståndare med kniv, machete eller spikklubba i anus.

      • Att du inte ens reflekterar över eller vill förstå varför du har mest manliga bloggläsare säger kanske mer om dig.

        Det är viktigt för samhället att män och kvinnor kan tala med varandra. För det ska vara möjligt behöver båda ge varandra respekt. Att som man eller kvinna bara ägna sin blogg åt att tala för det ena könet gör också att bloggläsarna blir därefter. Nu kanske det ”bara” är en blogg så ur samhällsperspektiv kanske det inte har riktigt så stor betydelse (även om vi inte ska underskatta sociala medier). Problemet är att det ofta speglar samhällsdebatten också.

        Självklart ser du inget fel med din blogg. Det gör dina motståndare också. Påminner mig om två politiker som bara talar för sin sak utan någon som helst lyhördhet inför sin motståndare.

        Du menar att inga feministiska frågor är en kamp? Du menar att vår kamp om lika lön då inte är en kamp? För det är (som du gillar) ren fakta att kvinnor tjänar sämre än män. Vad brukar jag får som svar från män? Att vi förhandlar dåligt (då menar män att alla män som har högre lön än sina kvinnliga medarbetare, faktiskt har förhandlat till sig sin lön?) och att vi jobbar mer i offentliga sektor och borde byta jobb om vi inte är nöjda med lönen.

        Så svaret på problemet med lönen är alltså att jobba i privata sektorn och byta jobb? Det är liksom hur enkelt som helst att byta jobb, eller? Sen vad ska vi göra med offentliga sektorn? Fyller den ingen funktion? Vi behöva inga statliga/kommunala sjukhus eller skolor? För det är det som blir kontentan av att ge oss ett sådant svar. Enligt mig är sjukvårdspersonal och skolpersonal bland det viktigaste i ett samhälle, att vi ska få sjukvård och utbildning. Intressant också att oavsett privat eller offentlig sektor så är typiska kvinnojobb sämre betalda.

      • För att förstå varför löner skiljer sig mellan två grupper så bör man ha läst den tillgängliga statistisk som finns och analyserat den noga. Man ska rensa bort de felkällor som finns.Att byta jobb är svårt ja. Har man valt väg i livet för att få bra lön så var ju tex valet undersköterska dumt från början. (I gruppen undersköterska så är ju lönen väldigt lika för lika insats mellan könen)

        Vill man ha hög lön men inte kunde utbilda sig till ett yrke där lönen är hög, så kan man välja farliga yrken. Byggarbetare, brandman, gruvarbetare.

        När feminister driver lönefrågan och chefskap i börsbolag så är det aldrig några som kunde blivit chef som pratar om frågan. ofta en ung feminist som vill en VDpost för kvinnor.

        Kvinnor har precis lika stor möjlighet att välja yrke som män har. De har precis lika stor möjlighet att starta eget företag. Om man inte gör det så ska man ställa sig upp och kräva lika lön för kön, vilket är så urbota dumt. Lika lön frö lika arbetsinsats oavsett kön är väl frågan.

      • hobbis/TrollePlit: Så du menar alltså att vi kvinnor ska välja bort typiska kvinnoyrken då? Vi behöver inte kvinnoyrkena? Det är inte så enkelt att skriva ”lika lön för lika arbetsinsats”. Ja, men hur är det med de yrken som är underbetalda? Är det bara farliga yrken som faktiskt är av värde för samhället? Jag vet inte med dig, men jag vill gärna ha sjuksköterskor och barnmorskor på mitt sjukhus. Istället är det brist på personal för mycket riktigt väljer många att jobba privat (min faster gör exempelvis) och det gör att vi inte får bästa personalen eller ens tillräckligt med personal på sjukhuset. Det tycker jag är jävligt dåligt. Det är också oattraktivt att utbilda sig till lärare idag. Tufft yrke och inte särskilt hög lön. Hur ska vi får fler lärare? Det är inte bara kommunala skolan som får stryk utan även privata skolor när det blir brist på lärare.

      • Rebecka: Jag sade att jag inte lägger någon större vikt vid det, inte att jag inte reflekterat över det eller inte ”vill förstå”. Det betyder att jag reflekterat, försökt förstå, och nått en annan slutsats. Som du kanske märkte i och med att din kommentar ledde till att fler kvinnor svarade, är det många kvinnor som läser utan att kommentera.

        Jag förstår inte varför jag (eller någon annan) skulle behöva se något övergripande fel med min (eller sin) blogg. Men jag tar ställning till kritik mot saker jag skriver.

        När jag säger att feminismen inte är en kamp, menar jag att den inte bör handla om hatretorik, ”vi mot fienden”-tänk, hotelser och fysiska handgripligheter. Jag menar att feminismen är en ideologi eller idéströmning som, likt alla andra ideologier och idéströmningar, är något man bör arbeta att vinna opinion för genom argument och diskussion.

        Lönefrågan tar jag ingen särskild ställning till. Jag förespråkar marknadslöner.

    • Är det problematiskt för att för få kvinnor hyllar och kommenterar eller för att det är ”övervägande män” som gör det? Min bedömning är att bloggens kommentatorer ligger någonstans på 70-75% män och 25-30% kvinnor.

      Jag har läst precis alla inlägg på den här bloggen till dags dato och jag kan inte erinra mig en enda nedlåtande kommentar om kvinnor som grupp eller specifika kvinnor. Det kan vid tillfällen finnas vad som kan uppfattas som en nedlåtande ton i retoriken som bemöter de radikalfeministiska bloggarna, men inte i närheten av några personliga påhopp. Kan förstås hända att jag missat något som har tagits bort från kommentarsfälten.

  9. På vilket sätt är kommentarerna här extrema? Vad jag har sett så finns det ingen här som har uppmanat till våld mot kvinnor.

    • Bloggen (och de andra bloggarna) är extrema. Kommentarerna å andra sidan kan vara nedlåtande hos alla bloggar. Här samlas de som vill smutskasta feminister (vilket inte helt oväntat är främst kvinnor) och på feministbloggarna samlas de som vill smutskasta män (hårt draget).

      • Jag tycker att du smutskastar oss som skriver här genom att påstå att vi smutskastar feminister. Vi analyserar och förfasas över deras brist på fakta.
        Hade jag skrivit en sån kommentar som din på Lady D, Fanny Å eller Jaylazkar hade den inte kommit in. Ser du skillnaden?
        Ser du några exempel på att vi ogillar kvinnor?
        De flesta här ogillar nog radialfeminsternas hat mot män. Det betyder inte att vi inte älskar kvinnor. Jag tror de flesta här fullkomligt älskar kvinnor och tänker på dem i positiva ordalag 24/7.

      • Det finns ingenting på den här bloggen som är extremt. En mer ‘välkammad’ blogg än denna får man leta efter… Men, för att travestera twitterfeministerna: Googla ”extrem”. Du kanske lär dig något.

      • Denna bloggen är rena söndagsskolan jämfört med LD, Fanny och resten. Mig veterligen har Tenebrism inte önskat död och/eller lemlästning som sker regelbundet på diverse andra ställen.
        För övrigt, jag är kvinna, feminist och trivs utmärkt här. Konstigt nog så verkar detta vara bästa stället att faktiskt lära sig om feminism, olika tolkningar samt att kommentatorsfältet är välartikulerat och påläst.

      • Bra svar Sandra. Jag har flera kvinnor i mitt företag som hellre byter högre lön mot fler lediga dagar. De har möjlighet att göra det, tex en extra semestervecka per år istället för löneförhöjning. Självklart väljer män denna lösning också, dock i något lägre utsträckning.

      • Smutskasta. Synonymer; ärekränka förtala.
        Återigen står vi inför problemet att inga specifika exempel anges. Vi talar om en blogg som bemöter andra bloggar i sak. Vari består denna smutskastning? Är det per postmodernistisk definition smutskastning att bemöta vad en feminist säger eller skriver?

        Feminister är inte ekvivalent med kvinnor. För övrigt. Tänkte att jag skulle påpeka det för det fanns en lucka någonstans där i ditt resonemang.

      • Precis, och kritik av feminism förvandlas ofta till kritik av kvinnor som i sin tur förvandlas till kvinnohat. Min erfarenhet av att umgås nästan uteslutande med feminister (var själv länge feminist) under många år är att (kvinnliga) feminister har sin identitet så oerhört starkt förknippad med feminismen, vilket i praktiken leder till just en känsla av att nån attackerar en – kvinnohat!- när det i själva verket handlar om någonting så oförargligt som kritik/ifrågasättande av en ideologi.

  10. Hmm angående det där med biologiska skillnader.. läste lite i kommentarsfältet och såg bland annat att du kommenterat om Desmond Morris. Och alltså, evolution är ett av mina absoluta största passioner, och det blir ju mycket om könsskillnader när det kommer till ämnet vare sig man vill det eller inte, vilket jag märkt när jag läst några av Morris verk. Även om de böcker jag läst av honom ändrat i princip hela mitt sätt att tänka (positivt menat), så reagerade jag lite på en rätt så.. ”inramad” syn just på könskillnader. Han beskriver ju själv hur vi tagit oss fram som art, och att vår styrka som art, är vårt intellekt och hur vi anpassar oss till nya situationer. Att även fast vårt samhälle växt fram för snabbt, med tanke på att våra instinkter inte har en chans att hänga med i utvecklingen, så kan vi med hjälp av vårt intellekt anpassa oss. Vad har du att säga om det när det kommer till feminismen? För jag kan se alla biologiska skillnader osv, men skulle ändå kategorisera mig som en mer radikal feminist och upplever inte att mina feministiska tankar krockar ett dugg med mina mer naturvetenskapliga..

    • Då har du en uppgift att förklara för dem som inte tror det finns biologiska skillnader att det finns.
      Min kritik angående den frågan är just det.
      You have a mission.

    • Jag håller med. Finns inga ”krockar” mellan biologi eller naturvetenskapliga evolutionära teorier och feminism. Bara för att olikheter finns så innebär inte det någon naturlag för hur olikheterna ska socialt, ekonomiskt och politiskt värderas på ett kollektivt samhällsplan. Förövrigt har feminism aldrig förnekat biologiska skillnader mellan könen. Det är en tröttsam halmgubbe.

      • Ingen har rimligtvis på fullt allvar påstått att någon förnekar biologiska skillnader. Somliga biologiska skillnader går inte att bortse ifrån. Sedan att feminism förnekar eller inte förnekar … Vilken feminism?

        Vad som åsyftas när det talas om (selektivt) förnekande är likhetsfeminism, http://sv.wikipedia.org/wiki/Likhetsfeminism

      • Med feminism avses i allmänhet likhetsfeminism ja. Det som stod i faktarutan var att biologin är irrelevant och att könen är socialt konstruerade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s