Ett privilegierat nonsens

Moralfjant skriver om privilegier.

Hon publicerar en lista över feministiska privilegiekategorier: hudfärg, kön, sexuell läggning, religiös tro, ålder, ekonomi, utseende, funktionsnedsättning och hälsa. Men vi bedöms också utifrån utbildning, skrivkunnighet, social kompetens, humor, titlar, nätverk, klädstil, hygien, kroppsmodifieringar som tatueringar och piercings, bil, bostad, politiska övertygelser, intressen, musiksmak, hur beresta vi är, och en oöverskådlig mängd andra saker. Jag betraktar det som meningslöst att tänka i termer av privilegiekategorier. Jag ifrågasätter också att man skulle vara privilegierad eller ha makt över andra, bara för att man motsvarar eller trumfar det normala i många av dessa kategorier.

Hon hävdar att om du inte är medveten om dina privilegier, så är du ”delaktig i att förtrycket upprätthålls”. För mig låter det som idén att spädbarn kommer till helvetet när de dör för att de inte läst Bibeln. Hur kan man förtrycka andra människor endast genom att sakna en viss kunskap? Betyder det att alla förtryckte alla innan dessa privilegieteorier formulerades på 1980-talet? Och varför är man per automatik en förtryckare om man är medveten om teorierna men inte håller med? Det tycks mig vådligt att stämpla alla oliktänkande som förtryckare, till synes omedveten om att det här är ett ideologiskt perspektiv och inte någon sorts oomtvistad vetenskaplig sanning.

Annonser

3 reaktioner på ”Ett privilegierat nonsens

  1. När Astrid Pettersson, professor i pedagogik, uttrycker att svenska studenter blivit amerikaniserade menande att deras upplevelse av sin egen kunskap vida överstiger den verkliga kunskapen. Vi ser det tydligt i fall av några bloggerskor som tacknämligt ställer upp som exempel.

  2. Jag har svårt att se att det är totalt meningslöst att tänka i termer av privilegiekategorier, däremot tycker jag att de som använder begreppet flitigast har ytterst lite respekt för hur komplicerat det är. Precis som nämnts så kan man ganska enkelt räkna upp ett godtyckligt antal nya kategorier som kan ”anses” vara privilegieskapande. Och vilka som ”anses” vara privilegieskapande är eller kan vara väldigt ideologiskt grundade och inte direkt huggna i sten som vissa personer verkar tycka. Dessutom slarvar förvånansvärt många med själva grundkonceptet att det är GRUPPER av människor som ska tas i beaktning inte individer. Resultat blir allt för ofta den intersektionella verktyget används för att avhumanisera debattmotståndare och på så vis ge sig själv en självupplevd etisk fribiljett att bete sig som ett svin mot enskilda individer. Trots detta tycker jag att intersektionalitet deskriptivt kan användas för att försöka utröna privilegiehierarkier. Detta kräver givetvis som inom alla typer av sociologiska studier att man är medveten om att komplexiteten samt ideologiska perspektiven med mera gör att resultaten man erhåller förmodligen inte kommer att vara en doktrin av ja/nej typen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s