Lite om ekonomi och kapitalism

Hej Blekk! skriver om feminism och kapitalism.

Hon menar att kapitalism är ”ett ekonomiskt system som kräver tillväxt och vinst”. Som om det fanns alternativ. Eller rättare sagt: som om det fanns alternativ, som inte innebar kontinuerligt sämre allmän levnadsstandard. Vinst är inte en artificiell ideologisk konstruktion, det är en materiell nödvändighet för ekonomisk överlevnad. Ett enskilt företag i en socialism behöver inte gå med vinst, men förlusten måste betalas av att staten gör vinst på annat håll. Alternativet är förlust, stagnation och till slut konkurs.

Hon kritiserar kapitalismen för planned obsolencense, d.v.s. strategin att medvetet försämra produkters kvalitet så att konsumenten snabbare behöver köpa nytt. Det finns så många faktorer som spelar in, att jag inte kan ge ett bra svar utan att skriva en längre uppsats. En grundläggande invändning är att frågan ”hur länge skall en vara hålla?” saknar ett universellt svar. Kvalitetsprodukter är i regel dyrare för att de kostar mer att tillverka; för de flesta är det positivt att de kan köpa billig lågkvalitet, för att då ha mer pengar över till annat. En annan invändning är att konkurrens i regel uppstår ganska snabbt, om folk inser att de kan tillverka en mer hållbar produkt till samma eller lägre produktionskostnad. En tredje är att vi tenderar att köpa vissa typer av varor, medvetna om att de snart skall ersättas med andra. Hit hör t.ex. modekläder.

Hon skriver att det är ”människors inbillade behov” som får styra, snarare än deras ”egentliga behov”. Jag har svårt att tolka den här sortens attityd som något annat än folkförakt. Dessa dumma 9 600 000 svenskar som följer sina inbillade behov istället för att rådfråga mig som vet bättre. I själva verket har människor enormt diversifierade behov. De behöver olika saker, i olika mängder, vid olika tidpunkter, på olika platser, till olika priser. En decentraliserad marknad möter inte människors behov perfekt — den är inte en allsmäktig och ofelbar gudom — men långt mycket bättre än en autokrat eller statlig kommitté. Det är förstås det som Ludwig von Mises kalkyleringsproblem handlar om.

Hon säger att många har som företagsidé ”att få människor att känna sig otillräckliga”. Det är ett perspektiv. Ett annat är att människor i allmänhet vill förbättra sig själva och sina liv, och att reklam vädjar till det. I regel beror inte denna vilja på någon djupare känsla av otillräcklighet, utan på att människor tenderar att må bättre av att känna att de är på väg någonstans, att de utvecklas, att de förnyar sig, upplever och uppnår nya saker. Reklam anspelar ofta på det, och det tycker jag är fullt rimligt, även om jag själv sällan attraheras livsstilsreklam.

5 reaktioner på ”Lite om ekonomi och kapitalism

  1. Ytterligare exempel på postmodernistisk logik. Det finns ingen orsak att påstå att ”strategin att medvetet försämra produkters kvalitet så att konsumenten snabbare behöver köpa nytt” eftersom det saknar grund.Kvaliteten på förbrukningsartiklar som till exempel livsmedel kan då och då diskuteras, men de måste förnyas eftersom de förbrukas. Inte på grund av dålig kvalitet.
    Tittar man på hemelektronik, fordon, arbetsverktyg, köksattiraljer så finns inget som helst tvivel om att kvaliteten vida överstiger den vi var vana vid för 20-30 år sedan.
    Vad menar hon måste förnyas? Mode-artiklar? Ja, kanske. Men knappast på grund av usel kvalitet utan på grund av fåfänga! Så vad menar hon?
    Det är uppenbart att hon i sin postmodernistiska iver konstruerar egna ”sanningar” som av extremt okunniga läsare kan uppfattas som sanna.

    • Jag tänkte precis samma sak med klädindustrin. Bryr man sig inte om hur kläderna ser ut så kan du besöka valfri Dicikies/Fristads/BlåKläderaffär och köpa kläder som jag skulle gissa på är i det närmaste outslitliga. Precis som att du kan köpa dig ett par tjörnkängor istället för att gå i converseskor.

  2. Ja, produktlivscykler har kraftigt förkortats under efterkrigstiden. Men detta beror inte på att företag konspirerat kring detta, utan för att konsumenterna kräver det. Vi vill inte längre köpa en soffa som ska hålla i 3 generationer eller ens 25 år, efter högst ett par år vill vi ha en ny. Antalet säsonger per år inom klädindustrin ökar ständigt. Vi vill ha nytt oftare, inte på grund av reklamen utan på grund av en rad samverkande trender. Varför skulle förresten dessa trender vara huggna i sten? Datorer är ett bra exempel. Här går utvecklingen så fort pga Moores lag att datorkraften fördubblas medan priset halveras ungefär vartannat år. Att då bygga datorer som håller i 25 år vore ett groteskt resursslöseri. Detta är värt att poängtera, just detta att det vore resursslöseri av stora mått att tillverka produkter som håller i 25 år när vi bara vill använda dessa i kanske 4. Marknadsekonomins flexibilitet och ökade anpassning till de omständigheter i och med produktlivscykler som bättre överenstämmer med konsumenternas egna livsfaser och preferenser är snarare en merit och knappast någon last att beklaga sig över. Det är en viktig poäng många missar helt enkelt. Det är en win-win situation för konsument, samhälle, och företag som möjliggörs av denna mekanism. Det ger oss optimalast anpassade produkter till lägsta möjliga pris och till mest effektivt utnytjade resurser.

    Den som vill se ett exempel på motsatsen, nämligeb destruktion av resurser och av både miljö och människa, bör ta till sig Sovjet som ett ypperligt exempel på detta. Värre sorts ineffektivitet, resurs- och miljöförstöring, och mänsklig misär har sällan skådats.

  3. Kapitalism är inte bara förenlig med feminism utan en nödvändig förutsättning för dess existens. Feminism fanns inte vare sig under tiden vi hade feodalism eller slaveri som socioekonomiska system. När kapitalismen tog över skapades tid, för andra än den brutala och med våld förtryckande överklassen, till att överhuvudtaget reflektera över sådant trams som politiska ideologier och annan skit som inte gick att äta. Dagens ungfeminister är så jävla obildade och bortskämda att man häpnar. Nylonstrumpor! Take the big picture. Pleeease!

  4. När Fanny skriver ”människors invillade behov”så menar hon tror jag att precis som kön och sexualitet så är våra behov också bara en konstruktion och ett påhitt samhället kommit med. Därmed kan det kännas konstigt då att samhället accepterar ciggaretter tex som är farliga eller bara uppmuntrar att vi för varje år köper fler grejer och pressar om i våra hem.

    Konstruktionen blir som vänsterns nya vapen att sälja in att styra och reglera alla människor för att inga val vi gör är ändå fria, vi har alltid påverkats av nån osv. Undra hur folk kunde ta några beslut överhuvudtaget innan reklam och tv?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s