Patriarkatet och heterosexualiteten

Jaylazkar skriver om sitt feministiska uppvaknande.

Hon hävdar att patriarkatet har som målsättning att ”internalisera kvinnohat i kvinnor”, och att hindra kvinnor ”från att skapa djupa emotionella band” till icke-män. Detta har beskrivits av ”olika kvinnliga feministiska teoretiker”. Men det är inte bara en teorifråga, utan också en empirifråga. Empiriskt underlag saknas.

Hon menar att patriarkatet upprätthålls ”av att sammanföra män och kvinnor genom heterosexualitet”. Detta saknar vetenskapligt stöd. Hon hänvisar till ”en studie” som skall ha visat att vissa kvinnor blivit ”politiskt lesbiska”, d.v.s. tagit avstånd från en patriarkalt påtvingad heterosexualitet. Den rimliga förklaringen, med hänsyn till dagens vetenskapliga läge, är att dessa kvinnor var homo- eller bisexuella redan innan sitt ställningstagande.

Hon nämner en tidigare heterosexuell samborelation, där hon ”pratade mycket om ‘när vår relation var slut'” för att ”provocera fram känslor”. Det är svårt att förena med idén att kvinnor tvingas göra det känslomässiga arbetet i heterosexuella relationer.