Fanny skriver om sitt förakt för funktionshindrade.
Hon skriver att hon ”tvivlar starkt” på att det existerar ett funktionshinder som gör att man inte kan ”förhålla sig till andra människor på ett rimligt vis”. När Fanny säger att hon ”tvivlar starkt” på något, innebär det oftast att hon inte vill läsa på för att upptäcka att hon har fel. Människor med Aspergers syndrom — det är huvudsakligen dem hon verkar åsyfta i sin text — har många gånger stora problem med social interaktion. Att ”tvivla starkt” på det är både ovetenskapligt och okänsligt.
Hon säger att de flesta hon träffat ”med liknande funktionshinder” har ”kunnat hantera det” och lyckats ”respektera människors gränser”. Det är djupt okänsligt att hävda att det skulle handla om respekt. Människor som har sociala svårigheter på grund av en autismspektrumstörning (eller ”liknande”) är inte respektlösa.
Hon ”tycker det är en märklig syn på sociala funktionshinder” att de skulle kunna göra någon oförmögen att ”förstå vad som är okej i olika situationer och inte”. Det är inte en märklig syn utan ett vetenskapligt belagt faktum. Det märkliga är att någon i Sverige 2013 uttalar sig på det här sättet om funktionshindrade.
Hon menar att om funktionshindrade har svårt för att göra vissa saker eller vara i vissa situationer, bör de ”ta ansvar för att inte befinna sig i sådana situationer”. Ett föraktfullt, kränkande och djupt oanständigt tänkesätt.
Hon säger att funktionshindrade inte behöver avstå från romantisk kontakt med kvinnor helt och hållet, men att de ”måste göra det under vissa omständigheter”. Funktionshindrade har samma rätt att söka romantisk kontakt som alla andra människor.
Tenebrism 