Heterosexualitet är ingen valfråga

Fanny skriver om heterokärlek.

Hon hävdar att ”sexualiteten precis som det mesta är en social konstruktion”. Det strider mot vetenskaplig konsensus, som fäster större vikt vid biologiska orsaker.

Hon menar att det finns ”en anledning till att många kvinnor uppskattar att bli dominerade i sängen”, d.v.s. patriarkatet, och att det är något som vore ”helt möjligt att lära om”. Samma svar som ovan. Med tillägget att det här är ett förrädiskt tänkesätt, för att det skuldbelägger människor för deras sexualitet.

Hon ser inte varför sexualiteten ”skulle vara mer fast i sten än något annat här i livet”. Väldigt mycket här i livet är satt i sten. Har du försökt att sluta tycka om din favoritmusik, att inte känna empati för dina närmaste — eller att bara försöka avsky den där vackra solnedgången som sänker sig bortom träden på andra sidan ån? Förmodligen är du ungefär lika oförmögen att göra något av detta, som att sluta bli sexuellt stimulerad av de tankar och handlingar som idag stimulerar dig.

Hon säger att om man nu ändå ”tycker om att ha sex på ett visst sätt” så skall man ha det. Det är i alla fall bra. Det är mer än vad hennes sambo Jaylazkar medger, som betraktar heterosexualitet som ett hot.