Tydligen fel på vänstermän också

Fanny skriver om Feministiskt Initiativ.

Hon observerar att ”vissa vänstermän tycker det är jätteviktigt att F! är uttalat socialistiska”. Jag undrar om det finns ett slags man, åtminstone i någon platonsk idévärld, som hon inte skulle rikta kritik mot? Hon har nyligen riktat hårda ord mot både lattepappor och manshatande män. Inte heller vänstermän som röstar på V duger tydligen. I vilket fall är det väl begripligt om man som socialist fäster stor vikt vid sitt partis ideologiska förankring. Jag gör det också, men i förhållande till klassisk liberalism (vilket bara lämnar det lilla Liberala partiet, som jag periodvis varit smått engagerad i).

Hon ”tvivlar starkt på” att F! kommer locka till sig ”särskilt många högerfeminister” och börja ”driva irrelevant feministisk politik”. Längre ner skriver hon å andra sidan att mäns våld mot kvinnor, våldtäkt etc. är ”sjukt viktiga frågor i sig och inte bara ur ett vänsterperspektiv”. Jag håller med om det sista, men hur går det ihop? Något kan inte gärna vara irrelevant och sjukt viktigt på en och samma gång.

Hon tycker det är ”jävligt tröttsamt” att vänstermän sätter sina egna frågor ”i förgrunden i all politisk kamp”, och att något måste vara uttalat socialistiskt för att de ”ska tycka det är bra”. Kan inte dessa vänstermän rikta precis samma kritik mot henne i så fall? Fanny sätter sina feministiska frågor i förgrunden, och vill rösta på något som är uttalat feministiskt.

Hon menar att feminismen ”ruckar på en viktig grund för kapitalismen, nämligen kärnfamiljen och mäns exploatering av kvinnors reproduktiva förmåga”. Var har hon fått det ifrån? Det lär du inte hitta i någon ekonomibok, vare sig den skrivits av Lars Pålsson Syll eller Andreas Cervenka. Kapitalism handlar inte om hur eller om människor bildar familj, och/eller väljer att skaffa barn. Kapitalism handlar om att kapital ägs av privatpersoner, vilket varken förutsätter eller påtvingar människor en viss typ av familjebildning.

Hon oroar sig för att vi skall få ”en garanterat helt död demokrati”. Har hon glömt att hon ogillar demokrati? Hon anser att den som tror på demokratiska medel är ”fan bara verklighetsfrånvänd” och finner tröst i tanken på blodig revolution. Hur kommer det sig då att hon plötsligt vädjar till demokrati för att få vänstermän att rösta F! istället för V? Hennes sambo Jaylazkar anser att V är patriarkalt. Vad tror ni om det?

Feministiskt Initiativ och patriarkatet

Jaylazkar skriver om parlamentarism och vänstern.

Hon skriver i slutet av sin text att rasism, fascism och nazism är ”den mest tydliga motståndaren”. Men i början skriver hon: ”Jag vill göra revolution för att kunna leva i kommunism, jag vill inte ha parlamentarism.” Det finns en påtaglig konflikt mellan dessa påståenden.

Hon säger att när ”män tänker på mäns intressen” blir det ”alltid någon form av ologisk paradox”. Uppenbarligen är hon blind för att nästan alla hennes egna texter innehåller motsägelser. (Det heter f.ö. logisk paradox — inte ologisk.)

Hon anser att det beror på maskulinitet och patriarkat, att män som inte stödjer parlamentarism hellre röstar på V än på F! i nästa val. Det står väl ganska klart att det alltid är hennes förklaring när (ett litet urval av) män inte följer hennes idéer till punkt och pricka. Man ser vad man vill se.

Hon menar att mäns förhållande till V och F! måste bero på att de inte vill avsäga sig sina privilegier. Men har det inte hävdats gång efter annan att män inte kan avsäga sig privilegier — de kan endast använda dem på mer eller mindre förtryckande sätt.

Hon säger att F! erbjuder kvinnor ”mer frihet och rättigheter”. Lustigt hur mäns fri- och rättigheter kallas för privilegier, och hur kvinnors privilegier kallas för fri- och rättigheter.

”Åh alla dessa män och deras manliga åsikter, jag blir så trött.” Awh.