Rasism är en sorts kollektivism

Fittjournalen skriver om rasism.

Hon skriver att rasism och vad ”den vita kvinnan gör mot den rasifierade kvinnan”. Men hur är det inte rasism, att påstå att vita begår omoralisk handling x? Om det är rasism när vi talar om hur illa judar eller svarta beter sig (och det är det), är det lika mycket och på samma sätt rasism när resonemanget vänds mot vita.

Hon säger att liberalismen orsakar ”enorma klyftor i samhället” för att den ”tillåter ett fåtal att bli väldigt rika och andra väldigt fattiga”.

1456571_10152038101166131_925888959_n

Hon menar att de andra hela tiden uppstår i liberalismen, för att ”hela politiken bygger på att du utgår från dig själv”. Det stämmer inte heller. Liberalismen menar att individen skall vara fri att fatta beslut om sitt eget liv.

Hon konstaterar att du är ”man för att du inte är kvinna”, och det ligger det ju onekligen något i. Men hon menar också att när man särskiljer sig själv ”från en annan blir denna andra något okänt”. Det är lika onekligen ett hopp i resonemanget. Det implicerar att man bara kan ha kunskap om vad man själv är, så: män förstår inte kvinnor, kvinnor förstår inte män, människor förstår inte djur och levande organismer förstår inte döda ting. Ett till synes felaktigt påstående, eftersom det skulle omöjliggöra all vetenskap.

Hon hävdar att i ett samhället ”med en stark vänster” får inte rasismen något ”fäste”. Enligt vilken källa? Läs om rasismen på Kubai Kina och i Venezuela.

Hon menar att i ett samhälle som ”tänker kollektivt finns inga sverigedemokrater”. Men det är ju precis vad SD gör: de ställer olika kollektiv mot varandra (t.ex. svenskar mot muslimer eller somalier).

Liberalism och välgörenhet

Fanny skriver om välgörenhet.

Hon hävdar att välgörenhet är ”alla liberalers våta jävla dröm”, eftersom den är frivillig och kan ”urholka det sociala skyddsnätet”. Samtidigt skriver hon att ”målet för varje politisk organisation borde vara att avskaffa sig själv”, för att man egentligen vill avskaffa det som gör organisationen nödvändig från första början. Men det senare resonemanget ligger i linje med de förra liberalernas.

Hon skriver att hon inte tycker om ”idén om att människors behov ska bli tillgodosedda på grund av andra människors välvilja”. Det måste vara svårt att både försöka vara en arbetarklassvän, och samtidigt visa sådant förakt för välgörenhet och välvilja.

Hon säger att samhället ”kan inte gå runt på att olika människor känner för att vara snälla”. Är det inte så småborgerlig kritik av vänstern i vanliga fall låter?

Hon menar att välgörenhet ofta har ”drag av ‘white savior-complex'” för att ”vi” skall hjälpa ”dem” i något annat land. Så det är fel att skicka välgörenhet till fattiga i bl.a. Afrika om man har vit hudfärg? Rasism.

Hon påstår att ”välståndet som byggts” i Sverige (eller i västvärlden generellt) kommer av ”århundraden av exploatering” av t.ex. Afrika. Faktaunderlag saknas.

Liberalismen och döden

Fittjournalen skriver om det liberala samhället.

Hon frågar varför döden är så skrämmande för oss, och svarar på sin egen fråga: det beror på den ” rationella liberala världsbild som vi får projicerad dagligen”. Jag vet inte varför döden framstår som mer skrämmande i Sverige än i det Varanasi hon jämför med. Men en rimligare förklaring vore väl att döden är offentlig vardag där, på ett sätt den knappast är i Sverige.

Hon skriver att liberal kan man vara ”om man redan har det bra”, det vill säga, om man är ”den vita, straighta, rika mannen” som ”är privilegierad”. Bryan Caplan visar emellertid i The Myth of the Rational Voter att människor i allmänhet inte röstar efter egna särintressen, utan efter vad de tror är bäst för samhället i stort.

Hon menar att man som liberal försöker ”göra sig oberoende av naturen”, det vill säga ”självständig och fri”. Jovars, liberaler talar om självständighet och frihet — men från andra människors våld och tvång, inte från naturen i sig.

”Håller världen på att gå under? Man kör på ändå.” Vad vet hon om det? Världen har aldrig hållit på att gå under. ”Svälter stora delar av världen? Det skiter man i.” Nej, men man har en annan förklaringsmodell till vad svält beror på och vad man kan göra åt den. Läs t.ex. Fredrik Segerfeldts böcker om bistånd.

Hon hävdar att kreativitet och de sjuka inte får någon plats i det kapitalistiska samhället. Källa saknas.

Hon säger att vi till slut blir ”så rationella att vi glömmer bort att vi är dödliga”. Men det vore väl inte särskilt rationellt?

Fanny om fascism och rasism

Fanny skriver om liberalism.

Hon menar att liberalismen ”sopar mattan för till exempel konservatism, nazism och rasism”. Det är med hjälp av ”liberal retorik och liberala rättigheter” som dessa krafter växer sig starka, och det beror i sin tur på liberalismens idé om att ”alla åsikter är lika mycket värda”.

Liberalismen säger inte att alla åsikter är lika mycket värda, utan bara att yttrandefriheten gäller alla. Det som Fanny egentligen tar avstånd från hos liberalismen är yttrandefrihet.

Hon har tidigare skrivit att yttrandefrihet ”är liksom bara tankar, det betyder inget” och kallat det för ett ”så jävla ointressant ‘ställningstagande'”.

Hon har också hävdat att ”vita kvinnor allierar sig med vita män i ett gemensamt förtryck av rasifierade kvinnor” och att feminister bör ”sluta alliera oss med vita män”.

Hon tar avstånd från yttrandefrihet, delar upp människor i raser, beskyller ”vita” som grupp för förtryck och uppmanar att ta avstånd från dem. Hon står med andra ord fascismen och rasismen nära på väsentliga punkter.