Fanny skriver om fotografering av luciatåg.
Hon hävdar att det är ”oerhört problematiskt på en massa olika sätt”. Finns det något hon inte skulle kunna säga det om?
Hon påstår att det är ”uppenbart rasistiskt” när föräldrar inte får fotografera luciatågen, om de anser att det är invandringen som ”hotar våra svenska traditioner”. Nej, det är inte rasistiskt. Det är mycket möjligt att våra traditioner förändras när många människor från andra kulturer flyttar hit. Jag ser det inte som ett problem, men vissa gör uppenbarligen det. Och det kan man anse är vansinnigt, idiotiskt, knäppt och galet — men det är fortfarande inte rasism.
Hon menar att folk är ”jävligt kvicka på att gorma om svenskfientlighet så fort de ser minsta lilla sak…”. Själv är hon lika kvick att gorma om patriarkatet och därtill hörande begrepp. Många människor har en favoritteori som de tillämpar mer eller mindre universellt.
Hon skriver att ”de flesta barn bryr sig nog måttligt om” att bli fotade i luciatåget. Det vet jag inte, men det är kanhända rimligt. Min erfarenhet är att det är något man värderar i efterhand, när man blivit äldre och börjat värdera minnen från sin barndom. Men eftersom det är min erfarenhet, upphöjer jag det inte till generell sanning.
Hon nämner i förbigående ”… hur många rasistiska nidbilder som ska synas i Kalle Ankas jul”. Hehe.
Hon säger att ”om du hade brytt dig om ditt barns känslor” så skulle du inte ha ”gjort en stor jävla affär av minsta lilla grej”. Man kan vara oenig med dessa föräldrar, och tycka att de beter sig fånigt som nödvändigt vill fotografera skolans luciatåg. Men att hävda att de inte bryr sig om sina barns känslor är en okänslig härskarteknik.
Tenebrism 