Att ta manshatet på allvar

Fanny skriver om sitt manshat.

Hon konstaterar att hon varit på en manshatarkonferens tillsammans med Lady Dahmer m.fl. Någon Rebecca skev i kommentarsfältet och undrade hur man kan bli tagen på allvar, om man ägnar sig åt något sådant. Fanny skärmdumpar:

taspåallvar

Hon ber Rebecca att inte höja upp sina egna känslor ”till någon slags norm för hur alla ser på mig”. Men själv känner hon hat mot män och upphöjer det till norm.

Hon tycker att ”hela den här språkpolisgrejen är så himla otrevlig”, och visar därmed att hon inte kan läsa innantill. Rebecca invänder inte enbart mot själva ordet manshatarkonferens. Hon invänder mot hela idén att stråla samman och förenas av ett hat mot halva världsbefolkningen. Konceptet ger helt enkelt vissa Bürgerbräukäller-vibbar.

Fanny skriver att ”det korrekta språket” är ”maktens språk” och ”inte en bra grej” om man vill ”föra någon slags progressiv kamp”. Egentligen har det med allmänbildning att göra.

Hon hävdar att ”män och liberaler i allmänhet” slutat ta henne på allvar. Det motsäger uppenbarligen Lady Dahmers kommentar.

Hon påstår att detta inte har någonting att göra med hennes ”förmåga att resonera eller argumentera”. Åjo. Att folk (frånsett en liten skara redan frälsta) har svårt att ta henne på allvar, beror inte på hennes ofta bristfälliga språk, utan på hennes löjeväckande hatiska och fascistiska övertygelser.

8 reaktioner på ”Att ta manshatet på allvar

    • Ja, det Lady Dahmer skrev om feministaltare med cernitfittor är fantastiskt roligt. Jag antar att det berövar andra nöjet att förlöjliga dem — de bekräftar redan alla tänkbara karikatyrer av feminister.

  1. ”Jag är 37, jag är vuxen.”
    Som om ålder vore en kausalitet till mognad eller ens en direkt korrelation. Att hon är 37 hindrar uppenbart inte att hon uttrycker sig och analyserar världen som i tidiga tonåren.

  2. Det finns en liten fundering som jag inte kan släppa. Varken Fanny eller Lady D kan försörja sig själva. Bägge lever på antingen samhället eller sin man/pojkvän. Om man nu var feminist och, som i deras fall, manshatare borde inte det innebära att man ville värna sin frihet? Tjäna egna pengar och vara självständig? Hur får man ihop det moraliskt med att tillbringa dagarna fikandes och bloggandes samtidigt som man blir försörjd av en man?

      • Jo, det är sant. Dessa män måste vara av ett annorlunda släkte som accepterar att slita för att försörja någon som tillbringar dagarna med att offentligt skriva om hur mycket de hatar dom. Att som Lady D lära dottern att pappa och lillebror är förtryckare känns som en…..öhh….annorlunda uppfostringsmetod.

    • Att kunna tjäna pengar, att försörja sig själv och kunna vara oberoende av någon ekonomiskt var budskap som ingick i den feminism som jag fortfarande kunde stödja. Jag tror att en sådan inställning var vanligare inom feminismen under säg 60- och 70-talen. Den moderna feminismen i Sverige har gjort en kovändning angående många av de frågor som jag tyckte var viktiga: att bli betraktad som en individ i första hand och ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter (inom ramen för vad den personliga kapaciteten tillåter) som en man till exempel. Numera vill feminister att kvinnliga individer främst ska bedömas på grundval av deras kön samt trycka in dem i en offerroll. Egen försörjning och eget ansvar (kvinnor befrias ansvar kategoriskt med hjälp av de nya gudarna patriarkatet, könsmaktsordningen och strukturerna) är tydligen ickefrågor för många av dessa proffsoffer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s