Om manshat och inkludering av män

Fanny skriver om feministisk inkludering.

Hon säger att inkludering ofta kräver ”att män ska behandlas med silkesvantar”, d.v.s. att man inte får ”uttrycka sig negativt om män, det vill säga påpeka mäns förtryck och så vidare”. Jag tror att det är svårt att attrahera en viss målgrupp samtidigt som man förolämpar den, vare sig man gör det med rätta eller ej. Det är inte specifikt för feminism, utan allmänt för ideologiska grupperingar som utpekar en fiende av något slag. Det specifika här, är kanske målgruppens relativa storlek.

Hon hävdar att många kvinnor ”känner ett starkt hat och/eller rädsla för män” för att de ”blivit utsatta för mäns förtryck hela livet”. Är det inte så att vi med ”många kvinnor”, menar ett litet fåtal kvinnor som attraheras av t.ex. Fannys blogg? Jag har i alla fall aldrig mött vare sig rädsla eller hat från kvinnor ute i det verkliga livet, så att det skulle vara ett vanligt fenomen känns sponant orimligt. Visserligen rör jag mig inte i specifikt feministiska kretsar.

Hon säger att dessa känslor är ”legitima”, men att hon inte ”‘försvarar’ manshat eller liknande”. Men om man ser det som legitimt att hata män som grupp, försvarar man manshat. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Hon konstaterar att ”kvinnor som känner manshat gör det av en anledning”. Ja, utan tvivel. Alla människor känner som de gör av en anledning, oavsett vad de känner och vilken anledningen är. Frågan är väl snarare om det finns en anledning som legitimerar att uttrycka hat mot halva världsbefolkningen, eller som gör det till en konstruktiv reaktion. Dock är det positivt att Fanny medger att manshat existerar. Det är mer än vad vissa gör.

Hon undrar varför det skulle vara viktigare ”att inkludera män som vill bli behandlade som ömtåliga porslinsdockor”, än att inkludera ”de kvinnor som behöver feminismen som allra allra mest”. Tja, bra fråga. En anledning att inkludera män i feminismen, kunde ju vara att det är just männen ni vill förändra. En annan kan vara att män är en nödvändig målgrupp om man vill påverka samhället, med tanke på att de utgör över 50 % av det.

11 reaktioner på ”Om manshat och inkludering av män

  1. Om hon med ”legitimt” menar ”förståeligt” så håller jag dock med henne. Jag kan förstå att feminister har negativa upplevelser av män, rasister har negativa upplevelser av invandrare, vänsterpartister av moderater och vice versa mm mm. Men förståelse av hatet, om det nu är det hon menar, är inte samma sak som acceptans av hatet.

  2. Främsta anledningen till att jag ser att det är superviktigt att få männen är för att hela samhället måste förändras och det går inte utan både män och kvinnor. Upplysningen måste ske så att fler kan ta till sig den. Jag tar hellre ordentligt genomförda förändringar och får förståelsen med på kuppen än att exkludera och köra på hårdstuket.

  3. Det jag har problem med är att uttalandet är så otroligt abstrakt. Det finns aldrig någon anledning att exkludera en hel grupp människor på grund av livserfarenheter. Skulle vara samma sak om man exkluderade invandrare från sin politiska organisation på grund av att man någon gång blivit utsatt för något hotfullt eller negativt av en människa som är just invandrare. Känns som en sorts kollektiv bestraffning som inte undersökts i förhand.

  4. Anledningen till att feminismen inte ska exkludera män är att feminismen saknar makt och kan inte exkludera män. Män och samhället i stort kan exkludera feminism men feminism kan inte exkludera män.

    • Wigwag: ”Feminismen saknar makt”

      I vilket land bor du? Jag bor i Sverige, där statsfeminismen genomsyrar så gott som alla myndigheters verksamhet, där medierna skriver feministiska texter varje dag och där universitetens genusinstitutionen med viss framgång kräver att deras läror ska integreras i andra institutioners verksamhet.

      På vilket sätt saknar feminismen makt, menar du?

      • Saknar makt att exkludera män. Den reella makt feminismen skaffat sig bygger på att den inkluderar män och inte upplevs som hotande mot män överhuvudtaget. Jag lever i Sverige och inte i nån vriden bloggverklighet där feministerna blivit galna och farliga för män.

      • Jag tycker nog de visar makt att exkludera män i ganska många sammanhang, när andelen kvinnor i prestigefyllda sammanhang ofta överstiger andelen kvinnor i rekryteringsunderlaget.

        Det strävas efter 50/50, trots att de kvinnor som har rätt vilja och meriter kanske bara är 25%. Då exkluderas män, för att målet ska uppnås till varje pris.

      • Du tänker på styrelseposter inom näringslivet typ? Nja, målsättningen var väl 40% med hot om inkvotering om jag inte missminner mig. Det mest rabiatfeministiska inom realpolitiken ever. En målsättning som ännu ej långt ifrån uppfyllts och inkvoteringsproppen lagts på is. ”Statsfeminismen” är inte så stark som du tror. Och den är som sagt beroende av mäns välvilja för att få nåt gehör överhuvudtaget.

    • Vi har också en feministisk kvinnofolkhögskola i sverige som män inte får gå i. Utmärkt exempel på hur feminismen har makt att exkludera män.

      • Jodå. Män får gå i skolan. Det är bara för männen att bestämma det så blir det så. Den feministiska kvinnofolkhögskolan finns för att män tillåter det. Förmodligen för att det finns ett behov för ett kvinnoseparatistiskt sammanhang för många kvinnor och vi kloka män insett det och förstår det. Men börjar dom jiddra om folkmord på män så är det slutkacklat på högskolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s